Förkortat liv

I fredags förkortades mitt liv med många år, tror jag. Min älskade Tessan ville inte ta svininfluensasprutan och sa att man kunde blir förlamad, få CP-skador osv. Men jag sa att hon MÅSTE ta den. Jag har varken råd eller tid att vara hemma och vakta någon med "kotlettfeber". Sagt  och gjort, så fick hon sprutan på torsdagen i skolan. Hon hade ont i armen på kvällen, som alla andra. På fredagen väckte jag henne innan jag stack till jobbet. Sen ringde hon mig vid 11-tiden, gråtandes, och sa att hon var trött och hade ont i magen och måste gå hem från skolan. -Du sätter dig INTE vid datorn, sa jag till henne. Men sen fick jag dåligt samvete och ringde henne precis när hon kommit hem. Tessan var jätteledsen för att jag inte trodde på henne och insinuerade att hon skolkade. Men vi kom överens om att hon skulle ta en alvedon och lägga sig och vila nån timme, och sen skulle jag ringa igen och kolla hur hon mådde. När jag sen ringde 12.30 direkt efter min lunch svarade hon inte. Jag ringde oavbrutet i 40 minuter, både på hemtelefonen och hennes mobil. Jag blev mer och mer rädd att hon hade blivit jättedålig av sprutan jag tvingat henne att ta. Jag ringde till skolan för säkerhets skull för att kolla om hon möjligtvis hade gått tillbaka dit! Men icke!! Jag ringde Emma och bad henne skynda sig hem. Jag ringde och skrämde upp Lasse, så han åkte hem från jobbet i Täby. Jag satt vid mitt skrivbord och skakade av gråt och var helt säker på att TESSAN VAR DÖD!!! Precis i samma stund som Lasse kom hem, hade Tessan vaknat av att Emma också ringde hem. Och jag fick prata med henne!!! Jag grät och grät och fortsatte med det ungefär resten av dagen och kvällen. Kunde inte sluta. Tänk vad ens barn kan ge en varierande känslor. Ibland är man så jäkla arg på dem att man har lust att "ta den ena och slå med den andra". Hihi! Och i nästa sekund sitter man och ber till Gud att de mår bra. Jag undrar hur många år mitt liv förkortades i fredags, av oro????



Gammal bild på mina tjejer, som kan få sin mors känslor att svalla så! :-)
Jag älskar er mest på hela jorden!!!


Kommentarer
Postat av: Inez

Å nu sitter jag oxå o lipar!!!!!!!!!

Stackare känner din frustration och ångest genom dataskärmen.

Va skönt att det inte var ngn fara, puhuuu!



Stor kram goa du!

2009-11-24 @ 10:18:45
URL: http://scenliv.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0