Bara jag!

Hej på er! 

Nu känner jag faktiskt för att skryta lite över mig själv, ganska osvenskt, jag vet, men jag gör det ändå.

Fick ju mersmak av att åka skidor på längden förra helgen, då när vi var i Hassela och jag åkte skidor för första gången på ca 40 år.

Då åkte jag 4 km ena dagen och 2,5 km nästa dag och tyckte det var en bra start.

I fredags var det äntligen bra skidföre här hemma i Solna, så jag och L stack ner på Huvudstafältet för att åka några varv.

Efter 3 varv ville L gå hem, inte för att han var trött, utan mer av uttråkning, men jag övertalade honom att åka lite till. Så det blev 5 varv för honom, och sen drog han hem.

Men jag hade finfint glid under skidorna, bra flås och ett jävlaranamma, så jag fortsatte. Mitt mål var att åka åtminstone 10 varv, och när jag gjort det var jag inte övertrött, så då fortsatte jag lite till, för jag ville komma upp i jämna kilometer, och när jag var uppe i 8 km var det ju inte jättelångt kvar till 10 km, så jag kämpade mig vidare några varv tIll, och efter 14 varv hade jag klarat milen, tjohoo!!!

Och nu vill jag inte ha några nedlåtande kommentarer från rutinerade Vasaloppsåkare, för jag tävlar bara med mig själv, och jag är STOLT :-)

Nu hoppas jag att det kan bli några fler härliga skiddagar innan våren kommer, för jag har hittat en grymt kul träningsform.

 

Vad har jag mer gjort? 

Tackar som frågar! Jo, jag hittade en påse saffran som skulle ha använts till lussebullar, men då jag aldrig kom till skott med det blev påsen liggande i skafferiet.

Igår bakade jag saffransdrömmar i stället, och som tur var blev det verkligen drömmar denna gången (har hänt att kakorna mer liknat mardrömmar, hehe).

Tog med drömmar, en härlig bukett med vita rosor och hälsade på en av mina goa simkompisar, som dagen till ära fyllde 80 år.  

 

Ok, här kommer det!

Många i min närhet vet att jag senaste åren, och allra mest senaste halvåret, känt att jag vill göra något annat av mitt liv, något som gör lite "skillnad".

Pga, eller rättare sagt tack vare vissa omständigheter har jag äntligen fått den där knuffen i rumpan, den som jag behövde för att förändra mitt liv.

Efter 13 år på Pripps/Carlsberg (bryggeribranschen) och 10 år på Wallmans (nöjesbranschen) kommer jag inte bara att byta jobb, utan total inriktning också.

Jag ska börja jobba med det jag är utbildad till, som förskollärare!

Jag har haft rent ut sagt skitkul både på Pripps och på Wallmans, men nu behöver vår framtid mig.

Jag vill vara med och forma våra härliga och underbara småttingar, ge dem en stabil grund och bästa förutsättningar i livet för viljan att lära och bli kunskapstörstiga trygga individer.

Många säger att de "vänder blad" när nya året börjar, men jag känner snarare att jag "byter bok".

2015 blir det mest spännande året på länge, och jag är sjukt nervös för att bli pedagogiskt ansvarig, det är ju trots allt 23 år sedan jag jobbade som förskollärare.

 

 Wish me good luck!

Just nu sitter/ligger jag och sju andra godingar i ett hus i Hassela och känner oss så där härligt mosiga efter en dag ute i härliga luften.

Ungdomarna har åkt nedför, men vi lite äldre "ungdomar" invigde våra längskidor.

 

Jag är som många vet väldigt lättroad, och igår kväll skrattade jag gott till actionkomedin Big Stan.

Jag må vara avtrubbad av alla Bruce Lee-filmer jag såg i mina ungdoms dagar, för det var mycket våld i denna film, men attans vad kul den var.

Något som jag däremot inte kunde släppa, var den kvinnliga huvudpersonens likhet med en annan skådespelerska, Ginnifer Goodwin, ni vet hon som spelar Jonny Cash första fru (Vivian Liberto) i filmen Walk the line.

Jag visste att det inte var Ginnifer som spelade i Big Stan, för denna tjej heter Jennifer Morrison i verkligheten, men jag kunde ändå inte släppa likheten.

Började googla och blev glad igen när det visade sig att jag inte var helt ute och "cyklade", för det är visst fler som tycker dessa tjejer påminner om varandra.

Vad tycker ni?

 

Ja, som ni märker är det inte svårt att roa mig, hehe!

Kramis

 

Hej på er trogna som tittar in här, jag blir så glad att ni vill ägna mig er dyrbara tid en stund ❤️

Jag har ju inte visat något livstecken på ett par veckor, och har väl om sanningen ska fram funderat på det här med fortsatt bloggande.

Jag är ju ingen storbloggare och har mest haft bloggen som en egen "dagbok" från semestrar, skojsigheter osv, men visst blir det roligare att fortsätta skriva när någon av er lämnar ett litet avtryck i form av en kommentar, det ska jag inte sticka under stol med.

En annan orsak till att jag varit så frånvarande, är att det händer något för mig väldigt stort i livet just nu.

Jag kan ju säga att många "vänder blad" vid nyår, men för mig har det blivit mycket mer omvälvande än så...jag snarare "byter bok" :-)

Jag behöver lite mer tid innan jag berättar det här i skrivande form, men spännande som tusan är det!

 

I morgon kväll ska jag på lite skojsigheter på Golden Hits, där bland annat dessa killar "återuppstår" en stund.

 

 Men först ska jag på ett spännande möte hela förmiddagen i morgon, pirrigt pirrigt.