Nej, jag vill inte!
Jag vill inte att det ska vara slut, jag vill inte!!!
Visst, det är skitjobbigt när klockan ringer 05.30 varje vardagsmorgon under nästan tre månader, men när jag kommer till badet och möter mina goa glada simkompisar vaknar jag till och tycker redan att det var värt det.
Och för att inte tala om känslan efteråt, när jag har simmat mina 1000 meter, bastat lite och sen sätter mig i solen (för det är nästan alltid fint väder så tidigt på morgonen) och äter min medhavda frukost med de bästa, då känner jag: Det här är livet!!!
Men nu är det bara två dagar kvar, för på fredag är det avslutning, snyft.
Jag beundrar dig o är så imponerad att du fixar det. Visst är belöningen frukost med goa vänner, men ändå 05.30 i tre månader...respekt vännen, respekt. Kramisar Tina