Bara jag!

Två dagar avklarade på nya jobbet, och jag känner mig inte direkt som en stjärna.

Det är inte så att barnen gråter när de ser mig, absolut inte, för de är ju bara så bedårande.

Men det är ju som sagt 23 år sedan jag jobbade på en förskola, och det är en massa nya rutiner jag ska lära mig.

Förutom de 16 barnen på min "egen" avdelning som jag ska lära känna (vilka är allergiska mot ditten o datten, vilken vagn hör till vilket barn-så jag bäddar ned dem på rätt ställe vid vilan, alla föräldrarna, vilka barn som har syskon på andra avdelningar osv), bör jag ju veta en del om barnen på resten av förskolan också, då alla barn samlas på en och samma avdelning vid "öppning" och "stängning".

Helst vill jag ju kunna allt från början, men så är ju inte verkligheten, och det jag lärt mig idag är ju ändå 100% mer än igår,  så imorgon blir jag förhoppningsvis ännu klokare och mindre villrådig 😀

 

Det enda som är säkert, är att barnen på "min" avdelning är de allra gosigaste, och alla sexton har sin charm ❤️